Post credit test tankar…

Äntligen är det över för den här veckan!

Jag överlevde OCH blev godkänd på skallens alla delar. Det är ofattbart många håligheter, små utrymmen, ytor, utskott och kanaler som alla har olika namn på latin. Som tur var så fick jag de rätta frågorna och det gick vägen trots att jag som vanligt känner att jag borde läst mer. Av någon outgrundlig anledning har jag alltid haft en förmåga att ta mig igenom det mesta jag gett mig in på, men den här gången inser jag att det kommer att behövas en plan. En veterinärutbildning i Slovakien är verkligen inget man glider sig igenom utan här offras blod, svett och en och annan tår. Jag kommer helt enkelt att bli tvungen att organisera mig vare sig jag vill eller inte.

Trots stressen inför credit testet har onsdagen varit fantastisk. Istället för jobbig utfrågning och svåra uppgifter framme vid tavlan ägnades dagens praktiska lektion i genetik åt att ta blodprov från kalvar. På ”riktigt”, i vena jugularis! 🙂 Minsta lilla praktiska moment leder till att man blir vild av glädje och känner lite hopp inför framtiden. Själv lär jag mig absolut bäst genom att se och utföra saker gentemot om jag bara läser om dem. Professorn visade också hur man tar benmärgsprov från bäckenet. Det var dock en lite mer avancerad procedur som krävde en lätt sederad kalv och en avsevärt grövre och längre kanyl, så bara en student fick prova den här gången.

På vägen hem från skolan stoppades jag av två trevliga tjejer från Utah, USA. De visade sig vara två unga mormoner som var här med missionen att hjälpa folk att komma närmare Jesus och lära dem att förstå att Gud tydligen har en plan för alla. Vi pratade en stund innan jag fick ett bra tillfälle att avböja fortsatt kontakt. Även om jag inte är religiös så är det ändå intressant att diskutera livsåskådning (men nej mamma – du behöver inte oroa dig att jag ska gå med i någon sekt!!). Jag konstaterade snabbt att man kan ha liknande aspekter på livet fast man väljer att kalla det för olika saker. Dessa två ungdomar lämnade tryggt över sig själva i händerna på högre makter, vilket är ungefär det jag börjat göra också, fast jag inte kallar det för tro. Under de senaste åren har jag jobbat hårt för att bli bättre på att leva i nuet. Större delen av mitt tidigare liv har nämligen gått ut på planering inför framtiden, med allt vad det innebär i form av drömmar och visioner samt också en del sorg över det som varit och det som inte blev som det skulle. På senare tid har jag insett jag att mår betydligt bättre av att huvudsakligen försöka leva här och nu. Numera får jag till exempel inte längre panik över tanken på att jag kanske aldrig kommer att få den där egna gården vid havet, en egen familj eller kanske ens en man som accepterar mitt sätt att leva. All tid och pengar jag lägger på djuren, behovet av utrymme att få lära mig nya saker, upplevelser och ja…ni förstår. Händer det så händer det, men livet går inte under bara för att det inte blir som man först planerade. Tvärtom så kanske det blir något helt annat och ännu mer spännande än det man tänkte från början! Det går trots allt att trivas bra i en liten Skokartong i Slovakien också. Hellre gröt i trevligt sällskap än oxfilé ensam, för att använda en gammal klyscha. Jag ifrågasätter minst en gång per dag varför i hela friden jag gett mig in på detta. Men oavsett vad som händer så vet jag att det kommer att bli bra så länge jag har förmågan att anpassa mig och planera om. DET är det svåra.

Ursäkta min djupsinnighet men ibland måste bara tankarna få bubbla ut någonstans 🙂

Här kommer lite bilder:

20141028_203957

En liten del av allt vi skulle kunna tills idag…

20141028_183130

Skallar – gott & blandat

20141029_100648

Benmärgsprovtagning på kalv.

20141028_124821

Bild från igår. Man får helt nya skämt här nere: ”Oh, I love the smell of E. Coli in the morning!”

20141027_113750

Nä, det är inte månen. I mitten ser ni en liten svart trådliknande grej. Det är en motorändplatta på en nerv som går in i en skelettmuskelcell och skapar rörelser. Häftigt va?

20141024_221931-1

Uppsminkad selfie från i fredags

20141027_153335

Härlig joggingtur med hundarna i förrgår.

Till sist ett par bilder  på nöjen också.

Egentligen ska man väl helst också skriva vad man haft för outfit på sig under dagen för att vara en äkta bloggare, haha. Jag låter det stanna vid att jag haft vit labrock samt luktar ko i skrivande stund. Dags att ta en dusch! Imorgon slutar vi vid lunch för att ha lite efterlängtad långhelg. Ska bli helt underbart.

Önskar alla en bra fortsättning på veckan.

Profilbild för Okänd

About Linda

Hej och välkommen till min blogg! Jag heter Linda och är tjejen som satsade allt på ett kort för att i "vuxen ålder" försöka uppnå min livsdröm - att bli veterinär. På den här bloggen kan du följa min och mina hundars stora resa från lilla Bredared utanför Borås till staden Košice i Slovakien. Den kommer att handla om min vardag här nere, tankar som snurrar i min hjärna och förmodligen också en del av mina intressen, i mån av tid. Några exempel är hundar, hästar, veterinärmedicin, rehabilitering, friskvård, resor, äventyr, mat, vänner, musik, böcker, uteliv, personlig utveckling med mera. Kanske lite höns och trädgård också, även om det inte finns så mycket sådant att skriva om just nu just nu. Har ni frågor eller synpunkter på något går det bra att lämna en liten kommentar :)
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

2 Responses to Post credit test tankar…

  1. Profilbild för Ann-Christin Peterson Ann-Christin Peterson skriver:

    Hej Linda!

    Så roligt att få läsa om alla dina upplevelser/ äventyr i Slovakien. Förstår att branden är jobbig för dig. Tur ändå att det inte hände när du och alla djuren bodde där! I Borås REGNAR det idag och det riktigt rejält. De varnar för minusgrader och halka imorgon onsdag. På torsdag ska Hans, Nathalie och jag åka till Ulricehamns badhus och njuta en stund. På kvällen ska jag på trivseldans i Boråsparken. Dans till ett band som heter Callinaz, har aldrig dansat till dem tidigare men vänner som är ute mer än mig, säger att de spelar jättego dansmusik. I lördagskväll så var jag i Parken och dansade till Kindbergs och Streaplers. Kanonkväll med minst fyra timmars dans för min del. Då har jag räknat bort några kortade pauser för att vila benen.
    På söndag åker troligtvis Hans, jag och Ingegerd till Ikea för att köpa en vit Malmbyrå och ett sängbord samt ett nytt vitt litet soffbord. Det gamla ekbordet har flera fula fläckar så det åker vi till tippen med. Rebecka har tagit hand om skrivbordet i furu. Det har hon målat i ljust rosa och det är så klart hennes dotter som fått detta nu. De nya möblerna är födelsedagspresent från mig och de skulle varit inköpta innan 17 oktober så klart, men det gick inte då jag blev drabbad av en rejäl omgång influensa, mycket jobbigt ska jag säga. Varade i över fyra veckor (är fortfarande hes efter detta). Det var alltså första gången som jag inte kunde fira Hans på hans födelsedag och vara med på kalaset. Jättetrist!

    Den 7 december ska Oskar, Karl och Nils döpas. Jag har fått sy en liknande dopklänning som Therése och Hans döptes i, och det gick jättebra. Oskar ska ha någon fin skjorta och snygga jeans, han är ju nu fyra år. Han accepterar nog inte någon dopklänning misstänker jag!

    Ja, det var allt för tillfället! Kram på dig och go for it!
    Hörs!
    Anki och Hans

    Gilla

  2. Profilbild för Linda Linda skriver:

    Hej Anki!
    Vad kul att få lite uppdateringar från er också. Jag saknar er där hemma!
    Du kanske också skulle starta en blogg? Det är faktiskt riktigt roligt, i mån av tid förstås.
    Om ni vill ha tips på en aktivitet till Hans kan jag tänka mig att han kanske skulle gilla att åka ut och se på askhögen som blev kvar av ladugården. Kan tänka mig hans kommentar: ”Det blev bara aska kvar!” 🙂
    Kram till er alla!

    Gilla

Lämna ett svar till Ann-Christin Peterson Avbryt svar